Det finns hopp

Idag var jag på TORP och beställde ny TV och video. En vän till mig skrev om att hennes lilla kille (2½ år) kom bort i mataffären igår och hade lyckats ta sig ut ur affären. Utanför går en trafikerad väg och trots att det var många som såg killen, var det ingen som gjorde något. Hur vanligt är det att 2-åringar får vara ute och leka vid vägarna ensamma liksom?? Det troligaste är ju att pojke hade kommit bort... Men... Det jag skulle komma till. Idag sprang Milla lite framför Oss när vi var på TORP och då stannade faktiskt en tant och kollade så att vi verkligen var precis bakom och sa till mig sen att hon bara ville vara säker på att den lilla flicka inte var på villovägar. Oerhört fint gjort tycker jag. Själv så gör jag det ofta, och det borde verkligen fler göra. För 2-årigar ska verkligen inte vara ute själva. Det är verkligen inte OK enligt min mening, även om det faktiskt finns folk som släpper ut så små barn själva.

När R var som Milla så försvann han en gång när jag plockade i varorna på Maxi. Jag fick verkligen panik. Det var en man som såg detta och som även kollat på R innan, och kunde inte förstå hur han i nästa sekund bara kunde vara borta. Denna oerhört fina mannen släppte i vbilket fall allt och hjälpte den smått hysteriska Mamman att leta efter den förlorade sonen. Och strax såg man en vacker liten rödtottsganster komma utcyklande på en liten cykel med stödhjul, korg och vimpel från cykelhuset och cykelhandlaren efter i högsta hugg. Vilken lättnad det var när han var återfunnen... En Mammas västa skräck!!

Lämna en kommentar så blir jag GLAD ♥
Postat av: Modern

Tycker folk ofta inte bryr sej eller så kanske de inte vill lägga sej i. Barn kan ju också ibland bara "se oerhört rädda ut" och ofta har jag märkt att då har de tappat bort sin mamma eller pappa. De vågar inte ens gråta...

2010-08-04 @ 17:21:49
URL: http://kittelsen.blogg.se/

Vad har du på hjärtat...??

Vad heter du?
Kom ihåg mig?

Din e-mail: (Ser bara Lena)

Har du blogg?

Låt orden flöda... ♥

Trackback