Igår så var ju Milla och jag borta på BVC och Milla charmade Sofia rejält, och bjöd även på en hel del hyss som Sofia inte kunde hålla sig ifrån att skratta åt... Men hon bad om ursäkt för det och sa att hoppades att jag inte tog illa upp för att det säkerligen inte är lika kul för mig. Jag sa att jag var van och att försöker så gott det går att inte bry mig när hon kastar sig på golvet och spelar apa. Uppmärksamhet är ju det värsta man kan ge dom när dom trotsar så. Sofia sa att hon var imponerad och tyckte att jag borde hålla föredrag inför andra föräldrar gällande hur man förhåller sig till trotsiga två-åringar och vilken attityd man skall ha. Det kändes väldigt kul att höra, för man känner sig inte jättebra alltid när man är trött och grinig!! Men det är ju bara att härda ut. Det är ju massor som rör sig i dom små kropparna just nu och det är inte alltid lätt att vara liten och ha en massa viljor som drar åt alla möjliga håll.