Nu skall jag få tummen ur och slipa det sista på min gungstol tänkte jag, så att den kan bli klar innan jag åker till Bulgarien. I morgon bitti åker jag ner till Götet och spenderar några timmar med mina underbara barn och T innan jag pyser iväg till flygplatsen, och flyget som sedan skall ta mig till min destination. Det känns fortfarande galet overkligt och jag har en hel del dödsångest. Är livrädd för att något skall hända och känner mig egotrippad som åker utan mina barn. Jag vet att dom har det bra hos T och att dom kommer ha roligt, men vad gör jag om något händer.

Jag kommer då att bli en osalig ande, om någon försöker sära på mina barn. Mamma har lovat mig att det inte skall hända och att mina barn aldrig kommer att bli separerade, men det är ju tyvärr inte bara upp till henne... Jag skall komma hem sen, så är det bara. Det är min STÖRSTA SKRÄCK att något skulle hända mig, och att någon försöker sära på mina barn. *HEMSKA TANKE*