Aspergers syndrom tillhör det autistiska spektrat och man kan säga att det är som autism utan begåvningshandikapp. Några konkreta siffror på hur vanligt det är med Aspergers syndrom finns ännu inte. Resultat från olika studier påtalar dock att cirka 5 personer 1000 födda har diagnosen, och det är omkring fem gånger så vanligt hos pojkar än hos flickor. Bland dem som söker sjukvård kan pojkdominansen vara än större, kanske 10-15 gånger, vilket understryker problemen med att känna igen flickor med Aspergers syndrom. Ofta så har de individer som fått diagnosen även andra neuropsykiatriska funktionshinder. Orsaken till funktionshindret är huvudsakligen samma som vid autism, det vill säga ärftlig risk och olika faktorer som kan ha skadat hjärnans funktion under graviditeten och nyföddhetsperioden. Syndromet betraktas som ett medfött tillstånd eller ett som visar sig tidigt, före tre års ålder.

Problem som är framstående berör vanligtvis förhållandet till andra människor och interaktionen med omvärlden. Personer med Aspergers syndrom har väldiga svårigheter att förstå intentionen bakom andra människors beteenden och de uppfattar många gånger verkligheten annorlunda. Socialt umgänge är för många en mödosam ansträngning som fordrar stor anpassning och föreberedelse. Många är ovanligt stresskänsliga, psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla psykiatriska symptom. Det kan vara ångest, ångestattacker, tvångstankar/tvångshandlingar, depressioner eller fobier.

Det kan dröja innan det märks att en person har Asperger och vissa får inte sin diagnos förrän i vuxen ålder. Symtomen varierar från individ till individ. Typiska egenskaper hos personer med Asperger är:

• Svårigheter i kontakten med andra människor

• Specialintressen som kan uppta stor del av uppmärksamhet och tid

• Svårigheter att förstå och använda språket i kommunikationen med andra

• Bristande motorik

• Lätt att hamna i tvingande rutiner eller handlingar

• Säregna eller ovanliga sinnesintryck

Men Asperger innebär inte bara problem. I rätt miljö kan många av de egenskaper som är vanliga hos personer med Asperger vara en tillgång. Till exempel stor uthållighet och ovanligt god koncentrationsförmåga. En studie gjord av Agneta Nydén (2000) vid Göteborgs universitet visar att barn med autistiska drag har en fallenhet för detaljer, har ett konkret tänkande, men väldiga bekymmer att se sammanhang och helheter. Barn med Aspergers syndrom är vanligtvis språkligt begåvade, men överresstämmer annars mer med dem som har "klassisk autism". Författaren till studien hävdar att i princip alla barn med autism kan testas redan från två års ålder vilket man inte tidigare trodde var möjligt. Testresultaten tyder även på att resultaten inte förändras över tid (A, Nydén, 2000).

För att få en Aspergerdiagnos så genomförs en aspergerutredning på en psykiatrisk mottagning. Denna består i huvudsak av två delar. Genom samtal tar läkaren reda på hur personen fungerat från barndomen och framåt för att se om den har de svårigheter som är typiska för Asperger. Sen görs en neuropsykiatrisk undersökning med olika tester för att kartlägga intellektuell förmåga, omvärldsuppfattning, problemlösningsförmåga, med mera.

Kriterier för aspergerdiagnos (hämtat från www.attention-riks.se):

A. Nedsatt förmåga till social interaktion, vilket visar sig på minst två av följande sätt:

• Påtagligt bristande förmåga att använda varierade ickeverbala beteenden såsom ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen

• Oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsnivån

• Brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra (visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse)

• Brist på social eller emotionell ömsesidighet

B. Begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter, vilket tar sig minst ett av följande uttryck:

• Omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa eller begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering

• Rigid fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer

• Stereotypa och upprepade motoriska manér (vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen)

• Enträgen fascination inför delar av saker

C. Störningen orsakar nedsättning av funktionsförmågan i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

Har man en gång fått diagnosen Asperger så försvinner den inte med åren. Däremot så kan man lära sig att leva med den och symptomen kan se olika ut beroende på vilket skede i livet man är. Ålder och mognad är aspekter som spelar in. Symtomen är i vanligtvis som mest markanta i åldern 7 till 12 år. Det är därför vanligt att barn med Aspergers syndrom diagnostiseras först när de börjar i skolan. I tonåren så brukar individer med Asperger må väldigt dåligt och ha det jobbigt, men i takt med att de blir äldre så lär de sig vanligtvis att leva med sin diagnos eftersom de lärt sig hur de fungerar och vad de behöver för att få må bra. Det är en mognadsprocess som många behöver gå igenom. Vissa mår även bättre av medicinering, men det finns också många individer som klarar sig utan. De mediciner som kan bli aktuella är till exempel Melatonin mot sömnrubbningar, Ritalin mot onaturlig trötthet och olika antidepressiva preparat. Hur individen blir bemött av sin omgivning och vilket stöd som individen har är avgörande faktorer för individen mående. Det finns tre nyckelord som det är bra för omgivningen att tänka på: Kunskap, anpassning och respekt.