Nu sitter jag spritt språngande naken i min säng och borde egentligen krypa raka vägen ner under täcket och sussa kudde... Skall ju jobba i morgon med, men måste bara besvara Era undringar gällande mitt inlägg nedan. Har ju fått en massa kommentarer på mitt förra inlägg gällande beslutsångesten... Det är alltså inget allvarligt eller så som har hänt, utan det är ett i-landsproblem, så det skriker om det. Jag har ju jobbat massor det senaste verkligen och skulle verkligen vilja komma till solen i sommar. Beslutsångesten gäller resan !! Allvarligare än så är det faktiskt inte!! Många funderingar snurrar. Jag har inte varit iväg på 6 år nu, så det är verkligen dags. Rasmus har varit iväg 2 år på raken och i sommar får han åka med mormor och morfar till Tunisien. Jag har legat i valet och kvalet om Milla och jag skall åka med?? Det skulle kosta Oss (läs:mig) 12000 spänn, 1 vecka, för Oss två och det tycker jag är för dyrt. Inte omöjligt att lösa, men MYCKET pengar är det. Trots att jag tjänar bra nu så är jag ändå själv med alla räkningar och all försörjning utav barnen, så det går ju åt en hel del. Jag fnittrar när lönen kommer in och känner mig så rik, men så fort jag betalar räkningarna så känner jag mig inte speciellt rik längre. Och då frågar jag mig själv om det är värt det?? Att lägga typ allt på en resa på en vecka. Mamma säger att det inte blir någon semester om jag åker med Milla och sa att jag borde åka med en vän, och där har hon nog rätt egentligen. Men jag känner mig taskig!! Rasmus säger att han också vill med om jag åker. Då funderade jag på att bara ta med honom och åka till Turkiet med Maggan och Marcus för dom frågade om vi ville med dit. Men det känns inte helt bra heller. Jättekul att åka med dom. Men skall Rasmus få åka två gånger i sommar och Milla ingen?? Dyrt som fasen känns det som att det blir i vilket fall... :/ Usch, gillar inte detta!! Martin ville ju att vi skulle resa iväg han och jag, men båda har relativt nya jobb och vet inte om vi kan få semester samtidigt så där är med en massa frågetecken. Sedan ville en kollega att vi skulle sticka iväg på en sista minuten... Kanske borde man göra det i stället. Hmm... Skulle jag bada i pengar så skulle det inte vara ett problem. Men jag gör ju inte det... Jag tycker ju om att handla med och billånet är ju inte fullt avbetalt än... Ja, Ni hör. Jag vacklar fram och tillbaka hela tiden.
Jag tycker helt ärligt Lena att om du kan lösa det med barnpassning under en vecka så åker du själv med en vän! Rasmus får ju åka med din mamma och pappa och Milla är väl för liten för att bli avundsjuk för att inte hon får åka med?
Tycker inte att du behöver ta med dig Rasmus för att han vill det, han kommer ju att få en semester och kan du ordna så att du själv får lite semester så gör det! Det hade jag absolut gjort!
Jag ahde åkt utan barn och med en vän. Slappa ordentligt och kom tillbaka utvilad och med nya krafter. Barnen mår inte dåligt av det. Dom mår dåligt om mammam inte orkar. Raz får ju ändå komma iväg i sommar. Milla är för liten för att förstå och ta skada av det hela. För det andra så antar jag att Milla hade fått vara med morfar under tiden isf och det är ju bland det bästa hon vet.
Även om jag vill ha med dej så tycker jag nog som ovanstående. Åk själv tänk på dej och sola, bada, festa, danska och älska!!! haha. Milla kan du ta med om något år och Rasmus får ju faktiskt resa en gång. Ha inget dåligt samvete för det. Marcus var inte med sist gång därför tycker jag han ska med annars hade jag nog också åkt själv. Fast det hade varit kul att ha dej med.....
