Så mycket intressant
Psykiatrin är ju inte bara ett jobb för mig. Det ligger mig ju väldigt varmt om hjärtat och jag älskar att lära mig mer... Lite stört kanske, men så är det. Idag har jag lärt ny fakta om diagnoser som diagnoser som jag inte är lika fördjupade i kunskapsmässigt som exempelvis ADHD, ADD, Autism, Tourettes, OCD etc. Jag sitter och spanar runt på olika psykiatrisidor och dyker det upp något intressant så läser jag på lite extra och sparar ner material ;) Så i morgon så är det nog så att det kommer komma ett psykiatriavsnitt igen på lite diagnoser och annat. Jag har hittat sååå mycket intressant idag. Och jag blir ju helt såld när man även vet vad funktionshindret, kromosomstörningen eller sjukdomstillståndet beror på. Jag tycker det är så intressant att se när forskningen går framåt och att det finns så många eldsjälar där ute som jobbar dag och natt med att föra forskningen vidare.
Ni kanske tycker att det är pissetråkigt att läsa om mina psykiatri-avsnitt, men JAG tycker att det det är viktigt och ju mer jag skriver om det desto bättre blir jag. Så jag tänker fortsätta med det ;) Jag ÄLSKAR det helt enkelt, och jag brinner verkligen för det.
Är det någon som kanske tycker det är intressant med psykiatri och vill veta mer?? I så fall så skriver jag gärna om specifika diagnoser, olika förfaranden, åtgärder vid specifika händelser (kan självklart vara fiktiva med) etc. efter förfrågan och önskemål. Ni får då vara anonyma om någon tycker att det är känsligt. Jag älskar detta så jag tycker bara att det är roligt!! Skriver Ni däremot lägg ner skiten, så tänker jag slå dövörat till ;) Och jag tror självklart inte att jag är någon specialist, men skall göra mitt bästa för att få fram informationen om jag inte kan svara på rak arm. Och jag kan självklart även svara via mail om någon heller vill det.
Viktigt!!
Detta stod i Bohuslänningen igår 21/1...
UDDEVALLA KOMMUN FÅR HÅRD KRITIK AV SKOLINSPEKTIONEN:
"Hur kan en pojke, med tydliga behov av särskilt stöd, gå igenom hela grundskolan innan en utrednings görs? Den frågan vill skolinspektionen att Uddevalla kommun svarar på".
"Bakgrunden är att föräldrarna till pojken anmält Dalabergsskolan, Ramnerödsskolan, Östanvindsskolan och Uddevalla gymnasieskola till inspektionen. Anmälan kom in i juni förra året. Just efter att sonen avslutat gymnasiet.
Enligt föräldrarna har pojken, ända sedan han började skolan hösten 1995, varit i behov av särskilt stöd. Men eftersom insatserna uteblev började sonen vantrivas och skolka.
I sitt svar till skolinspektionen har kommunen medgett att eleven ”...redan under de första åren i grundskolan uppvisade ett behov av särskilt stöd”. Problemen ansågs dock inte vara så allvarliga att de krävde utredning. Först i årskurs nio, då pojkens frånvaro uppgick till 86 procent, gjordes en relevant utredning.
Det är bara att konstatera att vi, i det här fallet, inte gjort ett bra jobb. Med facit i hand borde utredningen gjorts och åtgärder satts ni mycket tidigare, säger skolchef Sarah Isberg.
Exakt vad som gått fel eller vem som brustit i ansvar kan Isberg inte svara på. Själv kom hon i kontakt med ärendet strax efter att hon tillträtt skolchefsposten, våren 2007.
– Tillsammans med en psykolog på vår utvecklingsenhet träffade jag föräldrarna för att diskutera åtgärder som var aktuell a just då. Men, problemen började ju mycket tidigare och involverar många olika skolor, säger Sarah Isberg.
Skolinspektionen slår fast att ”Uddevalla kommun genom sitt agerande åsidosatt elevens rätt till utbildning och särskilt stöd”. Nu är det upp till kommunen att redovisa vilka åtgärder som vidtagits med anledning av kritiken. Före den 21 mars ska skolinspektionen ha kommunens svar.
– För att undvika sånt här i framtiden gäller det att den egna tillsynen fungerar. Därför känns det bra att politikerna just avsatt 450 000 kronor till den nya instans vid förvaltningskontoret dit föräldrar kan vända sig när de upplever att något är fel, säger Sarah Isberg.
Det hjälper ju inte just den här pojken. Så vad vill du säga till honom?
– Att det han råkat ut för är väldigt beklagligt och att vi, som sagt, kommit en bra bit mot att sånt här inte ska hända igen".
Det gör så ont i mig att läsa sådanna här texter. För även om texten inte säger så speciellt mycket för den som inte är insatt inom psykiatrin eller har någon anhörig så talar den enligt mig sitt tydliga språk. Sååå många barn och ungdomar far illa i vårat så framgångsrika avlånga land, som skall stå för ett av världens främsta välfärdsländer. Men ändå så för detta hända... Varför?? Så många barn och ungdomar glöms bort för att de inte har någon som kämpar för dom... Men det är också väldigt många barn, som trots allt har föräldrar och anhöriga som kämpar sig blodiga för att deras barn skall ha det bra, men ändå möts av så mycket motstånd. Barn och ungdomar som "faller mellan stolarna" eftersom ingen myndighet vill ta sitt ansvar, och istället skyfflar över "problemet" på någon annan. Allt fler fall kommer upp till ytan och jag kan bara hoppas att kommunerna börjar ta det på allvar, när kritiken haglar över dem. Det är LIV som vi har att göra med!! Underbara individer som är älskade och oerhört uppskattade av familj, vänner och andra. Individer som bara behöver få rätt stöd och hjälp för att klara av att leva ett så normalt liv som möjligt, trots deras osynliga handikapp.
Här kommer ett utdrag ur skollagen (1985:1100) 2§ 1a och 2a stycket:
"2 § Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.
Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd".
Det har varit en del skrivier det senaste om just skolornas slapphet den senaste tiden... Denna artikel beskriver inte mycket, men det går heller inte på så lite plats. Några rader i en tidning kan omöjligt beskriva det lidande som föräldrar och anhöriga till barn med osynliga handikapp, sk neuropsykiatriska funktionshinder, går igenom när de inte får den hjälp som de är berättigade till. Maktlösheten de känner och den fruktansvärda smärta de får leva med och rädslan är vad framtiden kommer att utvisa. Om det ens finns någon framtid?? Allt för många unga människor tar sitt liv, just för att de inte får någon hjälp. Hjälp som de behöver, och har rätt till, för att hantera alla dessa känslor, beteenden och faktorer som vanligtvis tillkommer vid flera av dessa osynliga handikapp. Det finns så många människor som lever med neuropsykiatriska funktionshinder som inte får den rätta hjälpen och stödet de behöver. Och jag har frågat mig själv många gånger... Undrar om de enskilda individerna ser sin del av ansvaret?? Eller är det bara lättare, och mer bekvämt att skylla ifrån sig på någon annan??
Man kan ju alltid, när reportrarna kommer och frågar vad man vill säga till den som blivit drabbad, svara att "det han råkat ut för är väldigt beklagligt och att vi, som sagt, kommit en bra bit mot att sånt här inte ska hända igen".
Istället kanske man kunde fråga sig... HUR mycket är ett liv värt för mig?? Och än en gång så åberopar jag den gyllene regeln... "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem". HUR skulle Ni själva vilja bli behandlade...?? Det är något som ALLA människor alltid borde ha i åtanke.
Till sist så vill jag ge ett STORT TACK till alla Er som orkade läsa detta länga, men så oerhört viktiga inlägg. Sluta aldrig att tänka med hjärtat. Och glöm aldrig hur mycket DU som enkild individ kan göra för att hjälpa någon. Ibland bara med en så enkel grej som att ge dem ditt leende...
GOD NATT!!
Välkomna
Idag, på Psykiatrins Dag, så kommer jag att finnas i Attentions monter mellan 15-18. Men det håller på hela dagen från 10 fram till 19. Det är alltså på Bohusläns Museum i stan =) Hoppas att jag kommer att få se många utav Er där!!
Läser läser och läser...
Känner att jag måste fördjupa min kunskap inom autismspektrumet, för jag har aldrig gått in på djupet om just autism. Begreppet autismspektrum är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd med gemensamma begränsningar inom de tre områdena social interaktion, kommunikation och föreställningsförmåga. Autismspektrumet omfattar diagnoserna autism, Aspergers syndrom, atypisk autism och desintegrativ störning.
Nu när jag arbetar med det så vill jag verkligen vara "expert" inom det, men det finns mycket att läsa. Här kommer lite info i stora drag om olika grenar som ingår i spektrat. Diagnoserna inom autismspektrumet ligger under den gemensamma rubriken Genomgripande störningar i utvecklingen (eller Genomgripande utvecklingsstörning).
Autistiskt syndrom, även kallat Kanners syndrom, klassisk autism och infantil autism. Autism är en medfödd eller tidigt förvärvad genomgripande funktionsnedsättning. Autism förekommer ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselskador. Det är fler pojkar än flickor som får diagnosen. För att ett barn ska få diagnosen autism krävs genomgripande och kvalitativa begränsningar inom tre huvudområden (man brukar kalla denna indelning för Wings triad, efter forskaren Lorna Wings studier om autism på 70-talet);
* förmågan till social interaktion,
* förmågan till ömsesidig kommunikation,
* föreställningsförmågan vilket påverkar fantasi, lek, beteenden och intressen.
Begränsningarna ska vara så allvarliga att de påverkar barnets vardag och symtomen på autism ska ha visat sig före tre års ålder.
Aspergers syndrom, en form av autism hos personer som har en normal begåvning. Aspergers syndrom används ibland synonymt med autism hos personer med begåvning inom normalvariationen (som ibland också kallas högfungerande autism). Symtomen på Aspergers syndrom visar sig också senare än vid autism. Ofta blir problemen tydliga först i förskoleåldern då barnets annorlunda sociala beteende blir tydligt, men det kan också dröja längre än så innan omgivningen reagerar och en utredning påbörjas. Medelåldern för diagnos av Aspergers syndrom är 8-11 år. Många personer med Aspergers syndrom har haft diffusa problem under hela sin uppväxt och får sin diagnos först i vuxen ålder, ofta efter åratal av personligt lidande och utanförskap.
Det är framför allt inom två områden som funktionsnedsättningen innebär svårigheter: social interaktion samt föreställningsförmågan, som påverkar beteende, fantasi och intressen. Det är också de två områden som diagnoskriterierna för Aspergers syndrom fokuserar på. Det finns inget speciellt test som kan visa om en person har Aspergers syndrom eller inte, utan vid misstanke om Aspergers syndrom utreds personen ifråga av psykolog och läkare.
Atypisk autism eller autismliknande tillstånd innebär att personen uppfyller många men inte alla kriterier för autistiskt syndrom eller för Aspergers syndrom. Benämningen genomgripande störning i utvecklingen UNS (Utan Närmare Specifikation) används också ibland, men är inte så vanlig på svenska.
Desintegrativ störning, eller Hellers syndrom efter den forskare som först beskrev tillståndet. Tillståndet innefattar svår förlust av färdigheter efter 2 års ålder. Desintegrativ störning är ett sällsynt tillstånd som karakteriseras av att barnet efter en normal utveckling under sina första levnadsår plötsligt går tillbaka i utvecklingen och förlorar språkliga och sociala förmågor.
Retts syndrom är en funktionsnedsättning som kan medföra autismsymtom. Syndromet är placerat tillsammans med ovanstående diagnoser i diagnosmanualerna. De flesta forskare är dock ense om att Retts syndrom inte hör hemma inom autismspektrumet, bland annat därför att det även ger fysiska symtom.
Autistiska drag är inte en diagnos, utan används ibland som tillägg till annan diagnos när symtom inom autismspektrumet finns men inte så att kriterierna för en autismspektrumdiagnos uppfylls.
KÄLLA: www.autism.se
NU skall här läsas på, för utvecklingen inom psykiatrin går ju framåt hela tiden och jag vill vara a´ jour och påläst hela tiden och vill verkligen kunna förklara allt i medicinska termer med utan att behöva tänka till hur allt hänger ihop. Jag vill kunna allt som ett rinnande vatten. Även om jag har en massa kunskap om Autism och andra neuropsykiatriska diagnoser, så kan man ALLTID lära sig mer. Och just nu är allt så himla nytt på jobbet och det kommer ju ta lite tid innan jag kommer in i allt. Vill kunna allt direkt, men vet att det inte fungerar så. Men att känna mig tappad är det värsta jag vet...
Men ni skall se mina kollegor alltså... Det är fascinerande att se dom arbeta. Dom är så duktiga och när man ser dom med barnen blir man så glad och barnen älskar dom. Raringar är vad dom är!!
Nu när jag arbetar med det så vill jag verkligen vara "expert" inom det, men det finns mycket att läsa. Här kommer lite info i stora drag om olika grenar som ingår i spektrat. Diagnoserna inom autismspektrumet ligger under den gemensamma rubriken Genomgripande störningar i utvecklingen (eller Genomgripande utvecklingsstörning).
Autistiskt syndrom, även kallat Kanners syndrom, klassisk autism och infantil autism. Autism är en medfödd eller tidigt förvärvad genomgripande funktionsnedsättning. Autism förekommer ofta tillsammans med andra funktionsnedsättningar som utvecklingsstörning, epilepsi, syn- och hörselskador. Det är fler pojkar än flickor som får diagnosen. För att ett barn ska få diagnosen autism krävs genomgripande och kvalitativa begränsningar inom tre huvudområden (man brukar kalla denna indelning för Wings triad, efter forskaren Lorna Wings studier om autism på 70-talet);
* förmågan till social interaktion,
* förmågan till ömsesidig kommunikation,
* föreställningsförmågan vilket påverkar fantasi, lek, beteenden och intressen.
Begränsningarna ska vara så allvarliga att de påverkar barnets vardag och symtomen på autism ska ha visat sig före tre års ålder.
Aspergers syndrom, en form av autism hos personer som har en normal begåvning. Aspergers syndrom används ibland synonymt med autism hos personer med begåvning inom normalvariationen (som ibland också kallas högfungerande autism). Symtomen på Aspergers syndrom visar sig också senare än vid autism. Ofta blir problemen tydliga först i förskoleåldern då barnets annorlunda sociala beteende blir tydligt, men det kan också dröja längre än så innan omgivningen reagerar och en utredning påbörjas. Medelåldern för diagnos av Aspergers syndrom är 8-11 år. Många personer med Aspergers syndrom har haft diffusa problem under hela sin uppväxt och får sin diagnos först i vuxen ålder, ofta efter åratal av personligt lidande och utanförskap.
Det är framför allt inom två områden som funktionsnedsättningen innebär svårigheter: social interaktion samt föreställningsförmågan, som påverkar beteende, fantasi och intressen. Det är också de två områden som diagnoskriterierna för Aspergers syndrom fokuserar på. Det finns inget speciellt test som kan visa om en person har Aspergers syndrom eller inte, utan vid misstanke om Aspergers syndrom utreds personen ifråga av psykolog och läkare.
Atypisk autism eller autismliknande tillstånd innebär att personen uppfyller många men inte alla kriterier för autistiskt syndrom eller för Aspergers syndrom. Benämningen genomgripande störning i utvecklingen UNS (Utan Närmare Specifikation) används också ibland, men är inte så vanlig på svenska.
Desintegrativ störning, eller Hellers syndrom efter den forskare som först beskrev tillståndet. Tillståndet innefattar svår förlust av färdigheter efter 2 års ålder. Desintegrativ störning är ett sällsynt tillstånd som karakteriseras av att barnet efter en normal utveckling under sina första levnadsår plötsligt går tillbaka i utvecklingen och förlorar språkliga och sociala förmågor.
Retts syndrom är en funktionsnedsättning som kan medföra autismsymtom. Syndromet är placerat tillsammans med ovanstående diagnoser i diagnosmanualerna. De flesta forskare är dock ense om att Retts syndrom inte hör hemma inom autismspektrumet, bland annat därför att det även ger fysiska symtom.
Autistiska drag är inte en diagnos, utan används ibland som tillägg till annan diagnos när symtom inom autismspektrumet finns men inte så att kriterierna för en autismspektrumdiagnos uppfylls.
KÄLLA: www.autism.se
NU skall här läsas på, för utvecklingen inom psykiatrin går ju framåt hela tiden och jag vill vara a´ jour och påläst hela tiden och vill verkligen kunna förklara allt i medicinska termer med utan att behöva tänka till hur allt hänger ihop. Jag vill kunna allt som ett rinnande vatten. Även om jag har en massa kunskap om Autism och andra neuropsykiatriska diagnoser, så kan man ALLTID lära sig mer. Och just nu är allt så himla nytt på jobbet och det kommer ju ta lite tid innan jag kommer in i allt. Vill kunna allt direkt, men vet att det inte fungerar så. Men att känna mig tappad är det värsta jag vet...
Men ni skall se mina kollegor alltså... Det är fascinerande att se dom arbeta. Dom är så duktiga och när man ser dom med barnen blir man så glad och barnen älskar dom. Raringar är vad dom är!!
Psykiatrins dag i morgon
På onsdag den 18 november är det Psykiatrins dag på Bohusläns museum i Uddevalla. Under dagen berättar föreläsare om egna erfarenheter av psykisk ohälsa, arbetsterapeuter informerar om kognitiva hjälpmedel. Arrangemanget är ett sammarbete mellan Uddevalla Kommun och regionen. Kamratföreningen Vänkraft är värd. Under dagen deltar flera föreläsare, som berättar om sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa, arbetsterapeuter berättar om kognitiva hjälpmedel och Inre Rum från Göteborg visar sin utställning om psykiatrins historia. På hyllan finns under dagen representanter från både kommun och region, som informerar om sina verksamheter.
Program
10.30 Kamratföreningen Vänkraft hälsar välkommen och informerar om föreningen.
11.00 Inre Rum i Göteborg är ett kunskapscenter om psykisk sjukdom och ohälsa. Anneli Jäderholm och Christian Linde berättar om sina erfarenheter av psykossjukdom.
12.30 Att leva med ADHD. David Svensson berättar.
14.00 Psykets historia genom 4000 år varvat med erfarenheter från idag - föredrag av Inre Rum.
16.00 Kognitiva hjälpmedel som underlättar för personer med psykiska funktionshinder. Kristin Hallbäck, arbetsterapeut, informerar.
Program
10.30 Kamratföreningen Vänkraft hälsar välkommen och informerar om föreningen.
11.00 Inre Rum i Göteborg är ett kunskapscenter om psykisk sjukdom och ohälsa. Anneli Jäderholm och Christian Linde berättar om sina erfarenheter av psykossjukdom.
12.30 Att leva med ADHD. David Svensson berättar.
14.00 Psykets historia genom 4000 år varvat med erfarenheter från idag - föredrag av Inre Rum.
16.00 Kognitiva hjälpmedel som underlättar för personer med psykiska funktionshinder. Kristin Hallbäck, arbetsterapeut, informerar.
