Vargen ylar i nattens skog, han vill men kan inte sova.

Hungern river hans vargabuk, och det är kallt i hans stova.

Du varg, du varg, kom inte hit, ungen min får du aldrig.

Vargen ylar i nattens skog, ylar av hunger och klagan.

Men jag ska ge'n en grisasvans, sånt passar i vargamagar.

Du varg, du varg, kom inte hit, ungen min får du aldrig.

Vargen ylar i nattens skog, och hittar sig inget byte.

Men jag ska ge'n en tuppakam, att stoppa ner i sitt knyte.

Du varg, du varg, kom inte hit, ungen min får du aldrig.

Sov, mitt barn, i bädden hos mor, låt vargen yla i natten.

Men jag ska ge'n en hönsaskank, om ingen annan har tatt'en.

Du varg, du varg, kom inte hit, ungen min får du aldrig...

Jajjemen... Idag var det dags för tredje och sista sittningen på min skönhet. Jag pratar självklart om min nya tattoo =) Nummer fyra i ordningen är det och nu är den äntligen färdig!! Är så grymt nöjd att Ni anar inte... I lööööv it!! Den är verkligen gubbläcker. Just nu så har jag väldigt ont och är svullen, men det lägger sig snart. Prövade en ny grej idag som funkade galant =) Kommer att lägga upp bilder snart, men svullnaden får lägga sig lite först. Men säger bara en sak... Den är heeeeeet ♥

Kanske kanske kanske... Eller lättare sagt, förhoppningsvis, så har jag något jäkla läckert att visa upp sen. Om jag vill och vågar vill säga ;)

Nu... Jobba vidare... Kössss.

Jag kan verkligen INTE sova!! Detta är icke bra... Så efter ett tags stirrande i väggen, så gav jag upp... Gjorde mig en tavla i stället. För vet Ni vad ?? Lena har gått och blivit konstnär på äldre (??) dagar... Det Ni ;) En fin tavla som jag skall ha i mitt sovrum. Tyvärr så vågar jag inte lägga upp den här, men den existerar, och det är inte fy skam ;)

Och nej, om det är någon som trodde att jag på fullaste allvar tycker mig ha blivit en konstnär, så är jag IRONISK!! Men det är trots allt mitt första verk så jag tänker faktiskt rama in den och hänga upp den på väggen =) Varför jag får för mig att göra sånt här mitt i natten, kan jag tyvärr inte svara på. Idésprutan Lena kanske slog på stort...?? Eller så var det kanske så enkelt att jag fick mig en härlig välbehövd sovmorgon i morse. Men hur härligt det än var, så ledde det till att jag är sleepless in u-a just nu... Nu gör jag ett nytt försök till att sova ♥

JB kom och ta mig är du SNÄLL...!!

Alltså, jag har aldrig direkt tänkt på det här med ålder och så speciellt mycket. Medan många går runt med den ena åldersnojjan efter den andra så har jag mest tagit det hela med en klackspark. Men nu det senaste så har en del tankar fått hjulet att snurra ;) De flesta människor som jag känner tycker jag bara blir vackrare och vackrare för var dag som går. De allra FLESTA åldras verkligen med värdighet och jag tror inte att det BARA beror på att deras inre skönhet lyser igenom. Men så finns det ju andra som känns sååå gamla och man undrar hur sjutton det är möjligt när de inte är speciellt äldre än en själv?! Hur kommer det sig att vissa människor ser ut som femton i hyn tills de är närmare 40 och andra som inte ens är speciellt mycket äldre än vad jag är ser ut som skrumpna russin?? Och inte är det bara ansiktet som sackar ihop heller, utan hela kroppen. Finns det något som händer i kroppen efter en viss ålder eller?? Tänk om det slår till även på mig, då kanske även jag får åldersnojjor?? ;) Jag kan tycka det är oerhört vackert med rynkor och gråa slingor i håret. Det kan vara grymt sexigt... Men INTE på alla!! Huruvida specifika människor ser ut, eller inte ser ut skall jag inte yttra mig om. Det ligger i betraktarens ögon. Jag tycker att de många människor är vackra på sitt sätt så länge de har en fin personlighet. Men för dom som inte ens har det, så är det svårt alltså även för mig. För är det något som gör en människa riktigt ful i mina ögon det är en falsk och äcklig personlighet. Människor som vill få folk att tro att de är något dom inte är, eller ens någonsin kommer att bli. Ja, det är bara patetiskt!! 

Har Ni själva några nojjor??

Alla har vi ju olika komplex, men mina har nog aldrig direkt legat i en speciell ålder (än i alla fall ;)). Jag tycker att alla åldrar har sin glans, även om man går igenom motgångar i vissa skeden utav livet. Så länge som man är sann mot sig själv, och andra, så lär man ju sig något av dem!! Och tur är väl det, för gud veta att inte alla gör det!! Vad jag är glad att jag är jag även om jag inte är perfekt =) Men vem är det??

Utanför fönstret så är det strålande sol. Jag jobbar och fick vakna upp lugnt och skönt i morse. Tidigt är det ju alltid, men alla barnen/ungdomarna var så lugna och harmoniska. Härligt att se!! Vi har redan hunnit med en hel del idag, och mer skall det bli =) För övrigt så fick jag klippa mig igår. Sååå härligt!! Det var typ 8-9 månader sedan sist. En kollega var frisör innan hon skola om sig. Kanon för min del!! Det blev grymt läckert och numera har jag även lugg!! Bild kommer när jag får tag i kamera... Tills vidare får Ni en bild på Brittan, som på denna bilden har liknande frisyr som jag. Dessvärre är mitt hår inte lika läckert blont, men det kanske kommer om jag har tur ;)

Ni är ju bara så fantastiska ALLA mina underbara vänner!! När jag kollar mailen idag så har jag, inte mindre än 96 (!!!) stycken mail i inboxen. Tilläggas bör att jag rensade den helt igår kväll. Men jag har fått sjukt mycket GRATTIS-meddelanden idag, både via telefon, sms, mms, bloggen och facebook ♥ Jag är helt obeskrivligt GLAD och TACKSAM!! Det värmer fantastiskt mycket skall Ni veta!! 

Jag är alltså 27 år idag, närmare bestämt 08:02 så blev jag det ;) Dagen spenderades som bekant i Karlskrona tillsammans med mina raringar. Vi har fotat MASSOR idag, och jag har tagit sanslöst mycket fina bilder. Över 200 stycken bara idag!! Jag är grym ;) Sedan har vi shoppat än mer... Lena och hennes goa familj har uppvaktat mig till 1000 med presenter, oxfilé, tårta och deras närvaro. Jag älskar att vara här nere!! Vi har det sååå bra... TACK TACK ♥ Nu nalkas mys och melodifestival =)

"You think I’m gorgeous… You want to kiss me… You want to hug me… You want to love me… You want to smooch me… You want to hug me..."

*OMG* Ibland undrar jag verkligen om jag seriöst inte skulle ta bort huvudet om det inte satt fast alltså... Jag är som en yr höna för jämnan känns det som. Två minuter i tio så kommer jag på att jag har glömt att ta upp tvätten. Och eftersom vi har elektroniskt lås och man endast kommer in på sin tid, så var det bråttom, då min slutade klockan 22. Ner hann jag, men det var på håret som Ni förstår. Not fun at all!! Och det enda jag kunde tänka på i mitt löp var att måtte inte barnen vakna där uppe :/ Ibland suger det att vara ensamstående...

Jag orkar verkligen inte blogga idag!! Jag vill bara be Er att skicka Era mobilnummer till mig och skriva vem det är ifrån. Har fått ny lur idag, men inte många nummer är sparade på SIM-kortet. Så jag vore tacksam om Ni vill skicka en kommentar och skriva numret i mailrutan (det ser bara jag) eller messa mig.

Dagen började med att jag knappt kom upp ur sängen för att jag kände mig helt utmattad. Rasmus var duktig och klarade sig näst intill själv. Eller mer riktigt. han klarade sig själv. Jag fick ta hand om Milla och han gjorde sig i ordning för skolan. När det sen var dags för M och mig att åka till dagis så kunde jag inte hitta bil+ garage nycklarna. Jag letade överallt, men de var som om de gått upp i rök. Milla började kl 09:00 men först 09:40 kom vi Oss iväg. Jag letade överallt utan resultat, ända tills jag hittade dem i Millas vagn. Ja, hon hade så fint placerat dom där!! Stressad som fasen var jag!! Skulle möta upp en kollega som kommit in till stan för att träna med mig, men hon fick vända och åka tillbaka till THN. Stackarn!!

Hmm... Det är X-files för hela slanten just nu... Eller ja, kanske inte, men jag hoppas att jag ser lite i alla fall. På X-filesfilmen alltså, inte serien. Jag funderar lite just nu... Är ju en tänkare!! Ibland är det bra, men ibland är det mindre bra. Vissa händelser eller personer från det förflutna kan ju poppa upp i ens liv på nytt ibland och röra om i grytan, trots att man trodde att det var, ett sedan länge, avslutat kapitel. På gott och ont kanske...?? Än så har jag inte kommit underfund på hur jag skall gå vidare med detta. Innerst inne tror jag nog att det är bäst att fortsätta som innan och låtsas om som att ingenting har hänt. Att brevet kom bort någonstans på vägen eller nåt... Men det är ju inte riktigt jag det att göra så. Det rörde om i mig... Människor som en gång har betytt mycket för mig har jag svårt att bara släppa och låtsas om som om de inte existerar. Människor som av vissa anledningar inte finns i ens liv längre.

Med positiva tankar skapar man positiv energi... Jag tog mitt pick och pack och begav mig till gymmet idag. Lade mig i solariet innan jag mötte upp Frugan. Min underbara och jag startade med 30 minuter på crosstrainern, vilket ledde till att jag förbrände 340 kalorier. Härligt!! Sedan kom Juss med och vi fortsatte med lite styrka, innan vi avslutade med 15 minuters sittande cykel. Gott att få jobba bort lite besvikelser och aggressioner. 1 ½ timma var vi där. Skulle köra hem mina raringar innan jag skulle åka till jobbet men dom ville handla lite innan så vi entrade Lidl, innan jag lämpade av dem på varsin station. TACK tjejer för en härlig morgon!! Sedan styrde jag kosan mot jobbet. Hade världens huvudvärk, men efter några koppar kaffe och två alvedon så var jag snart människa igen. Nu ser jag fram emot en härlig helg på jobbet tillsammans med mina goa kollegor och fina barnen/ungdomarna.

Nu har jag fått nog!! Rejält med, så det skriker om det. Jävlar i min själ... Och jag stod på mig också!! Aldrig mer säger jag, aldrig mer!! Nu skall här bli ändring på torpet!! Du kan dra så långt åt *pip* det bara går... Jag kommer ALDRIG någonsin att sjunka till din nivå, men du skall hålla dig väldigt långt borta från mig om du vet vad som är bäst för dig. Äckliga människa!!

Jag var ledsen, trött, förvirrad, glömsk, irriterad och allmänt nere mestadels av dagen, så jag orkade helt enkelt inte blogga. Det var jättekul att vara med Rasmus på skolan, men därefter gick allt bara utför... Jag glömde till och med bilen vid affären och gick hem med mina matvaror. Normalt?? - Nej, inte speciellt!! Det har varit för mycket och det kommer surt efter. När man sedan aldrig för någon hjälp så blir det inte lättare. Ibland är det för jävla svårt att klara av ALLTING själv!! Ibland så vill jag bara ge upp, lägga mig under täcket och försvinna. Men jag har inte ens en sovrumsdörr längre, för den var en förstörde en viss någon när han blev arg och efter det har det inte kommit upp någon. När jag blir rik så skall jag köpa nya dörrar till hela lägenheten i alla fall. Vad 17 det nu hade med mitt inlägg att göra??

07:15 - Klockan ringer

2009 har varit ett stort år på många sätt och vis och jag har skaffat mig massor av lärdomar och erfarenheter, på gott och ont. 2009 var året då jag började jobba "på riktigt" efter mammaledigheten med Milla. Jag träffade många fantastiska människor och vänner. Arbetet på bryggan lärde mig oerhört mycket och jag kommer alltid att vara tacksam för den erfarenheten, trots att jag hade en chef från h*lvetet. H*n lärde mig en del även h*n... Hur man absolut inte skall vara som chef, eller ens som individ. Jag lärde känna flera människor på djupet, som verkligen har kommit att betyda massor för mig. Med tanke på att jag har fått möjligheten att jobba en massa dygn så har jag även fått vara ledig mycket också, vilket har givit mig mer värdefull tid tillsammans med mina barn. Mina fantastiska små duvungar ♥